Testmiljö Halland

Den Digitala Vårdassistenten

Personalbristen inom vården ökar samtidigt som resurserna är begränsade och befolkningen blir allt äldre. Det här ställer helt nya krav på våra vårdorganisationer. Med tekniska lösningar såsom sensorer baserade på smarta algoritmer, kan resurser frigöras i vården och samtidigt öka tryggheten för individen.

Inom ramen för TestMiljö Halland har en ny typ av trygghetslösning utvecklats, testats och utvärderats tillsammans med nattpersonal på ett särskilt boende i Varbergs kommun.

Företaget Great Security levererar i dagsläget tjänsten ”Trygg Hemma” till kommunen, som ger nattpersonal möjlighet att göra tillsynsbesök på distans via kamera. I projektet ville de testa en ny typ av teknik för tillsyn och monitorering, som de utvecklat i samarbete med Elektronix och det brittiska företaget Oxehealth. Den nya produkten är en intelligent trygghetssensor, vars algoritm utvecklats av det brittiska företaget Oxehealth. Sensorn har tidigare använts på bl.a. neonatal- och intensivvårdsavdelningar för att monitorera närvaro, puls och andning. Forskning kring sensorns noggrannhet vid mätning av vitalparametrar har utförts i dessa kontexter, och visar på goda resultat. Sedan projektet avslutades har de även hunnit färdigpaketera och CE-märka produkten, som fått namnet den Digitala Vårdassistenten (DVA), och numera är en medicinteknisk produkt Klass IIa.

Syftet med testet var att undersöka om användningen av Oxehealths teknik tillgodoser behovet av en optimerad nattillsyn i ett särskilt boende för personer med demenssjukdomar, där personalen har ett uppdrag att ge tillsyn för att det finns risk att personer går upp nattetid och faller. Projektet skapade även insikter kring hur den kontaktfria övervakningstekniken bäst kunde utvecklas vidare av företagen, för att stötta personal i deras arbete och för att säkerställa trygghet för de boende. Ett exempel på funktion som implementerades utifrån testresultatet var en aktivitetsrapport, som visualiserade de boendes tid i sängen under senaste dygnet. Detta uppskattades av såväl dag- som nattpersonal eftersom de kunde få en bild av hur aktiv en person hade varit och sedan anpassa sina insatser därefter. Personalen lyfte även den stora nyttan med att inte behöva störa de boende nattetid och istället kunna agera när det verkligen behövdes, t.ex. då systemet larmade för att någon var på väg upp ur sängen.

HINT – Halmstad Intelligent Home

HINT är en sensorutrustad lägenhet om 50 kvm placerad på campus vid Akademin för informationsteknologi. HINT används inom flera nationella och internationella forskningsprojekt där Högskolan i Halmstad är en part. HINT används idag också som visningshem av Hälsoteknikcentrum Halland. Ett intelligent hem är inte bara en resurs för att underlätta vardagen och för att styra enkla funktioner som till exempel lampor eller hemelektronik. Tekniken kan också vara en viktig resurs inom vården.

Demonstrationerna vid HINT leder till bra möjligheter för att skapa dialog och diskussion med företag, hemtjänst, politiker och andra beslutsfattare.

Exempel på tjänster att implementera är realtidsuppdatering av hur många personer som uppfattas vara i lägenheten, visualisering av sensorer och lägenhetens status samt vilken aktivitet (t.ex. matlagning eller toalettbesök) som utförs av den boende just nu.

Värmekamerorna i rummet kan exempelvis användas för att analysera mänskligt beteende och bistå vårdgivare under nattetid. Sensorerna är ofta enkla och värmekamerorna drivs exempelvis med billiga datorer. Tekniken är integrerad i boytan och enligt de forskare som har bott i lägenheten märks inte av, vilket är tecken på tekniken integrerats väl i lägenheten.

HINT används inom flera nationella och internationella forskningsprojekt där Högskolan i Halmstad är en part. Intelligenta och åldersvänliga hem är smarta bostäder som är attraktiva för människor när de är unga och stödjer dem när de blir äldre, dvs. smarta hem som utvecklas i takt med att de individuella behoven förändras.

Vi genomför visningar och demonstrationer av HINT. Hör av dig till oss om du vill boka upp ett tillfälle för diskussion och visning.

Red Robin

I ett samarbete mellan Visiba Care, Hälsoteknikcentrum Halland och forskare från Högskolan i Halmstad har ett testprojekt för att utvärdera Red Robin bedrivits.

Idén som presenterades för oss vid uppstarten av projektet hade arbetsnamnet Carebot och är ett initiativ från Visiba Care med viss konsulthjälp från Tenfifty, ett bolag som arbetar med AI och machine learning. Carebot beskrevs då som ett konversationsdrivet verktyg för att skapa dialog i ett virtuellt rum, och bygger på en chatbot som simulerar ett mänskligt samtal med hjälp av regler eller AI.

Visiba Care levererar i dagsläget en kommunikationsplattform till olika vårdgivare såväl i privat som offentlig regi. De arbetar med att implementera AI för att automatisera och effektivisera processer inom primärvården. Den nya tjänsten som de utvecklar, Red Robin, är ett verktyg som kan agera beslutsstöd vid triagering för legitimerad personal samt underlätta för vårdsökare att komma i kontakt med sin vårdcentral och få rätt vård snabbare.

I ett av effektmålen för TestMiljö Halland (TMH) jobbar vi efter att ta fram nya vårdformer. De tekniska framstegen inom röstigenkänning, datalingvistik och artificiell intelligens har lett till fler och ökad tillgänglighet till så kallade “conversational agents” – system och tjänster som efterliknar text- eller röstbaserad konversation mellan människa och dator. Det kan till exempel vara textbaserade chatbots inom kundservice och support eller röststyrda system som Apple Siri.

I projektet utvärderades Red Robin från fyra perspektiv:

• Genus- och jämställdhet
• AI
• Interaktionsdesign
• Lingvistik/språk

Fem olika forskningsområden fanns representerade under genomförandet av utvärderingar kopplat till den nuvarande prototypen av Red Robin. Resultatet från utvärderingarna kategoriserades i punktlistor utifrån tre olika teman; botens kapacitet, mjuka värden och samtalslogik.

Därutöver sammanställdes fyra dokument med expertutlåtanden utifrån perspektiven genus, interaktionsdesign, AI och språkvetenskap. Till sist samlades projektgruppen för en avslutande workshop, som resulterade i flera nya konceptförslag. Företaget har inför skarpa tester på digitala vårdcentraler implementerat många av de förbättringsförslag som projektet genererat.

Reflektioner kring chatbots och genus

Tidigare inom TMH har en reflektionsguide tagits fram som använts aktivt inom projektet Red Robin för att expertutvärdera chatbots utifrån ett genusperspektiv. Med hjälp av tidigare studier så har vi bl.a tittat på hur en chatbot uppfattas beroende på chatbotens eventuella könsattribut (dvs om den uppfattas vara man, kvinna eller könsneutral) och gav rekommendationer till designval.

Forskning har visat att människors interaktion med maskiner/datorer i flera avseenden har likheter med mellanmänsklig interaktion. Datorn/maskinen tillskrivs då samma stereotypa attribut som människor.

Därav följer att könsstereotypa föreställningar som förekommer i mellanmänsklig interaktion även är giltiga och förekommer vid interaktion mellan människor och maskiner/datorer. Detta gäller även när användaren vet att det är en dator bakom rösten och inte en riktig människa. Till exempel uppfattas kvinnliga röster som mer trovärdiga kring ämnen som rör traditionellt sett kvinnliga områden (relationer, känslor, omsorg).

På motsvarande sätt uppfattas manliga röster som mer trovärdiga kring ämnen som rör traditionellt sett manliga områden (teknik, datorer, motorer). Studien visar emellertid också att en könsneutral chatbot ger en hög kundnöjdhet oavsett den sfär/område den verkar i. Men för att undvika att förstärka och reproducera könsstereotyper går det utifrån tidigare genomförda studier att anta att en könsneutral chatbot har flera fördelar.